Förslag och argument

Barnkullarna minskar

Varberg har under lång tid haft en hög befolkningstillväxt i kommunen. Nya befolkningsprognoser visar nu att barnkullarna skrivs ner i hela landet och i Varberg.

Förskole- och grundskolenämnden, precis som stora delar av landets utbildningsverksamheter, står inför ekonomiska utmaningar med ökade kostnader, främst drivet av en nedskriven befolkningsprognos, övergripande effektiviseringskrav och ökade lokalhyror.  

Nämnden har gett förskole- och grundskoleförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag för att hantera både dagens och framtida utmaningar.

Förslag på åtgärder

Förvaltningen har gjort en översyn av befintliga lokaler och kapacitet och ser möjlighet att bedriva fortsatt god verksamhet på färre antal befintliga enheter. Det innebär att några enheter föreslås att avvecklas, och det är därför du får denna information. 

Förslaget berör Spannarps skola samt Ringvägens och Hunnestads förskolor.

Förslag för Spannarps skola

Förskole- och grundskolenämnden föreslår att alla elever som går på Spannarps skola från förskoleklass och äldre kommer att börja på Ankarskolan från och med läsåret 2025–2026. Spannarps skola föreslås att avvecklas.

Genom att koncentrera alla elever i området till en skola, Ankarskolan, kommer vi kunna ha mer resurser samlade, minska kostnader för lokaler, underhåll och drift.

Det pågår ingen översyn av förskoleverksamheten i Spannarp.

Frågor och synpunkter 

På måndag den 16 september kommer ett frågeformulär att skickas ut till dig som vårdnadshavare där du ges möjlighet att återkoppla dina synpunkter. Synpunkterna kommer att ingå i den risk- och konsekvensanalys som vi gör inför en föreslagen förändring. En barnkonsekvensanalys kommer också att genomföras.

Beslut efter årsskiftet

Observera att detta är ett förslag. Förslaget kommer upp för beslut i förskole- och grundskolenämnden den 13 november och i kommunfullmäktige efter årsskiftet 2024/2025. Om beslutet blir enligt förslaget kommer stor vikt att läggas på relationsskapande aktiviteter och barnens trygghet och trivsel, i samband med övergången.

Mötet öppnades med en gemensam fråga till politikerna på scenen om hur de ser på landsbygden och vad deras ställning till ev. nedläggning av Spannarps skola är. Sedan lämnade arbetsgruppen över en namninsamling för att bevara skolan till David Sandrén (M) och Tobias Carlsson (L). Namnen hade samlats in både fysiskt och digitalt, och vid mötesdagen uppgick antalet till 3100 namnunderskrifter.

• Den större skolan är 16 gånger så stor till antalet barn sett. (37 st – 600 st)
• Klasserna är 3-4 gånger större. (8-9 st – 28-35 st)
• Det är mer än dubbelt så många barn per lärare. (7,8 barn/lärare – 16,2 barn/lärare)
• Det är lägre lärarbehörighet. (91,1 % – 87,6 %)
• Det är 79 gånger så många kränkningsanmälningar. (0 st – 79 st) (Läsåret 2023/2024)
• Asfaltskolgård istället för grönområde och skog.
• Små barn på 5,5 år får vänta längs med hårt trafikerade 70-vägar för att pendla upp till totalt 2 timmar tur och retur till skolan. – Det går att jämföra med en vuxen som pendlar tur och retur till Göteborg för att arbeta.
• Observera att det är de små barnen i de lägre åldrarna vi pratar om. Från klass 4, 5, 6 eller 7 är de redo att pendla till en större skola.

(Källa: Varbergs kommun och Skolverket)

Rapporter har under lång tid larmat om elevers allt sämre skolresultat och lärares ökade sjukskrivningar på grund av otillräcklighet och stress. Detta beror till stor del på för stora klasser och för många barn per lärare.

Hur ser ni på detta? Är ständiga effektiviseringar och besparingar rätt väg att gå, eller kan det bli så att det kostar betydligt mer i längden på grund av ökade sjukskrivningar bland lärare, sämre skolresultat och ökad psykisk ohälsa bland barnen?

(Källa: Skolverket, Försäkringskassan och Vi Lärare)

Det sägs ofta att små skolor begränsar möjligheterna för barn att få vänner men på Spannarps skola ser vi att alla elever är kompisar. Redan vid staketet mellan förskolan och skolan börjar barnen bygga relationer och i vår nära, familjära miljö utvecklar de starka band där barnen stöttar varandra över årskurserna. Så hur förklarar ni er syn på sociala möjligheter i små skolor när vi ser att vår skola skapar en så positiv och inkluderande gemenskap där barnen verkligen utvecklas?

Forskning visar att mobbning och utanförskap ofta är vanligare i större skolor där barn kan känna sig mer anonyma och mindre sedda. På Spannarps skola ser vi istället hur barnen stöttar varandra och bygger starka relationer i vår familjära miljö. Försiktigare barn, som kan ha svårare att finna sin plats får här möjligheten att utvecklas och bli sedda tack vare den mindre och trygga skolmiljön. Hur kan ni garantera att en större skola skulle erbjuda en tryggare miljö och motverka mobbning och utfrysning när vi redan har en modell här som fungerar så bra?

Jag har barn med autism som går på Spannarps skola. Barn med NPF-diagnoser upplever världen på ett annorlunda sätt och har svårt att hantera saker som ofta uppstår i större grupper som t.ex. röriga och högljudda miljöer och otillräcklig uppmärksamhet. Detta leder till att de inte har någon energi kvar för att lära sig saker utan all energi går åt till att bara befinna sig i den jobbiga miljön.

Här i Spannarp har vi en lugn och inkluderande miljö med stora möjligheter till individuell anpassning. För oss innebär det att barnet kan delta i undervisningen här på samma villkor som de andra eleverna utan att behöva någon extra resurs.

Om man flyttar dessa barn till större skolor så kommer det troligtvis att behövas extra resurser i form av extra personal, undervisning i separata grupper och anpassade lokaler, vilket kostar mycket pengar. Trots detta riskerar de att inte orka delta i gemensamma aktiviteter, hamna utanför och tappa lusten att lära sig. I värsta fall riskerar de att bli hemmasittare om de inte klarar av miljön i den större skolan.

Är detta något man har tagit hänsyn till i beslutsförslaget?

Oavsett om ett barn har diagnostiserade svårigheter eller inte, så passar inte den stora skolan för alla barn. I Spannarps skola går elever från F-klass till årskurs 3, dvs. det är små barn som kommer hit direkt efter förskolan. För många barn är det för stort steg att gå över från en liten lokal förskola i känd hemmamiljö till en stor skola längre bort dit elever behöver åka buss och där de ska möta helt nya människor, miljöer och rutiner. Vissa barn behöver flera år för att mogna till att klara av den tuffa miljön i en stor skola.

Föräldrar till 10 av 37 elever i Spannarps skola (drygt 27%!) har valt skolan aktivt! Vad händer med valmöjligheter om man lägger ner Spannarps skola? Har man inte rätt att ha sina barn i en kommunal skola som passar just de barnen?

De små skolorna behövs. Om kommunen lägger ner alla små skolor så tvingas vi som har barn som inte klarar av att gå på större skolor att flytta våra barn till friskolor vilket jag tycker är fel. Den kommunala skolan skall vara till för alla!

Spannarps skola är kommunens äldsta skola, den byggdes 1909. I 115 år har den stått, i stort sett i originalskick, aldrig några mögelproblem och träfasaden är faktiskt original sedan den byggdes. Skolverksamheten har utvecklats tillsammans med många generationer Spannarps- och Himlebor. Skolbyggnaden är byggnadsminnesmärkt, q-märkning används för byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla och betyder att byggnaden inte får förvanskas. Vi anser självklart, att rent logiskt så borde hela skolverksamheten kunna skyddas på samma sätt som byggnaden, eftersom skolverksamheten är en så stor och viktig del av vårt kulturarv i bygden. Nu undrar jag: Hur kan en välfungerande och omtyckt skola, och ett levande kulturarv vara så lite värt?

En av anledningarna till förslaget att lägga ner Spannarps skola är befolkningsprognosen som går neråt under närmaste åren. Men när man tittar på diagrammen hos Varbergs kommun så ser man att det är bara en kort svacka under några få år, och att folkökningskurvan stiger upp igen runt 2027, vilket är bara två-tre år bort.

På Varbergs kommuns sida står det: ”Varberg växer trots lågkonjunktur. … Något stopp i befolkningsutvecklingen eller en minskning av befolkningen ter sig emellertid mycket osannolikt. Inte ens under den djupa lågkonjunkturen på 1990-talet slutade Varbergs befolkning att växa. Kommunens attraktiva läge och närheten till storstadsområden bidrar till ett gott underlag för fortsatt befolkningstillväxt.”

Så hur har man lyckats tolka den prognosen på så sätt, att det kan vara lönsamt att lägga ner en skola som funnits i 115 år och har potential att tjäna lika många år till, bara för att täcka en kort dipp på 4-5 år?

(Källor: https://varberg.se/download/18.1098759118f4bfbfdba126b0/1714992491260/Varberg%20befolkningsprognos%202024-2039.pdf (befolkningsprognos), https://varberg.se/analys-varberg/analys-2024/befolkningsutveckling (befolkningsutveckling))

Förslaget att avveckla Spannarps skola baseras bl.a. på att det blir färre skolbarn under de närmaste åren, vilket innebär att det blir många tomma platser på Ankarskolan som skulle räcka med bra marginal för att ta emot elever från Spannarp. Stödet för detta skulle också vara planer på att bygga en ny skola i Gamla Köpstad i närmaste framtid.

Under mötet den 6/11 fick vi dock veta att byggnation av Gamla Köpstads skola är framskjuten till år 2039 och att man har börjat titta på att bygga ut Ankarskolan för att skapa flera skolplatser, eftersom brist på elevplatser stoppar bostadsbyggnation i Träslövsläge. Hur går detta ihop med nedläggningsförslagets påstående om att det finns för få elever för att behålla Spannarps skola? Är det inte totalt ansvarslöst, kortsiktigt och dumsnålt att lägga ner en välfungerande verksamhet med utvecklingspotential, för att direkt efter det bygga nytt? Att skapa en ny skolplats är tiotals gånger dyrare än att behålla en befintlig!

Enligt beräkningar i beslutsunderlaget sparar man ca 3 100 000 kr på att lägga ner Spannarps skola. Dock blev vi tveksamma när vi granskade siffrorna. I många fall anges det jämna besparingsprocent (t.ex. 70% på personalkostnaderna, 70% på IT kostnaderna, 50% på material). Några punkter verkar ha räknats två gånger eller på ett väldigt konstigt sätt. Nämndens förklaring var att det inte går att ange exakta siffror eftersom det är en slags prognos, därför har man tagit något trovärdigt och rundat av.

När vi gjorde en egen beräkning på samma besparingspunkter, fick vi mycket lägre siffror. Dessutom har man inte tagit hänsyn till att det finns en elev som kommer att behöva en resurs vid flytt till Ankarskolan. Och inte tagit med kostnader för t.ex. själva flytten och städningen efteråt.

Enligt oss sparar man 1 663 213 kr på att lägga ner Spannarps skola.

Vi har även gjort en lätt ekonomisk analys av scenario där man har kvar Spannarps skola, vilket gör att Träslövsläge har en möjlighet att släppa ett tjugotal tomter. I så fall har vi räknat fram skatteintäkt år 2025 på 2 693 280 kr och skatteintäkt nyinflytt år 2026 på 5 106 717 kr.

Så min fråga är, är det inte lite dyrt att lägga ner Spannarps skola?

(Se även bilaga: Resonemang kring underlaget för beslutsförslag att avveckla Spannarps skola)

En av Varbergs kommun viktigaste framtids/hållbarhets fråga är hur vår kommun kan satsa ”lagom” på alla nya byggnader. INTE bygga in lyx såsom kantsten som kostar 2000kr /löpmeter, växter för 900 000 kr eller specialdesignat tak på en förskola värt ca 3 miljoner (ungefär lika mycket som den gissade besparingen vid nedläggning av Spannarps skola).

För att sätta besparingen av Spannarps skola i perspektiv.

Kommunen har & ska spendera:

• 674 miljoner Håstens skola
• 58,7 miljoner Bläshammar förskola
• 370 miljoner på Tångabergs skola
• 40,6 miljoner på Trönningenäs förskola

Det är lite drygt 1 miljard.

Våra barn kräver så otroligt lite av allt det man spenderat. Är det demokrati att spendera så mycket pengar i stan och norröver för att sedan ta våra barns skola som troligen är en av kommunens billigaste?

I sitt beslutsunderlag refererar Förskole- och grundskolenämnden till flera forskningar om hur nedläggning av skolor påverkar invånarna på landsbygden. En forskning från Amcoff (2012), som nämnden fokuserar på, påstår att det inte finns signifikant samband mellan skolnedläggningar och in- och utflyttningar. Men i samma dokument finns en annan forskning från Cedering (2016), som motsäger detta och förklarar att vid en skolnedläggning förändras invånarnas syn på det egna samhället då man förflyttar mer än bara skolgången för eleverna rent geografiskt med en skolnedläggning, även det sociala rummet i bygden förändras. En skolnedläggning på landsbygden beskrivs vara en komplex process då det kan påverka den ekonomiska situationen samtidigt som det kan förändra bygdens attraktivitet på längre sikt.

Vi vill också lägga till resultat av en nyare (2023) undersökning från Hela Sverige ska leva, som visar att fyra av tio föräldrar överväger att flytta om den närmaste skolan läggs ned. På kort sikt får detta konsekvenser för barn, föräldrar och lärare. På längre sikt bidrar det till en nedmontering av det gemensamma.

Exempel på den negativa påverkan finns alldeles nära: flera kommer ihåg nedläggningar av skolor i Gällered (2001) och i Karl Gustav (2013). Dessa en gång i tiden livliga och charmiga landsbygdssamhälle har omvandlats till halvglömda bostadsområden någonstans i utkanten.

Har man tänkt på att en skolnedläggning påverkar mycket mer än bara skolgången och har negativa konsekvenser för hela Himle/ Spannarp samhället?

(Källa: https://www.helasverige.se/kunskap-och-media/fyra-av-tio-overvager-flytt-om-skolan-laggs-ned/ )

Ca 50% av Varbergs invånare bor på landsbygden. Det är vårt fria val, och i Himle/Spannarp finns det många familjer som flyttat hit bl.a. pga. närheten till skolan. Vi är företagare, entreprenörer, anställda som betalar skatt på samma villkor som stadsbor. Har vi inte rätt att ha en landsbygdsskola i den formen och på den geografiska positionen som den är? Varför ska vi prioriteras bort och förlora en av få servicear som finns i Himle-/Spannarp i besparingssyfte, för att täcka överkostnader för större projekt i staden?

Att stänga Spannarps skola strider mot Kommunens mål om en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden, antagen av fullmäktige 14 september 2021 i Landsbygdsstrategi för Varbergs kommun. Nedstängning av skolor på landsbygden innebär en segregation mellan stad och landsbygd. Landsbygden skulle utarmas, vilket får alldeles för stora konsekvenser för framtiden. Man sparar inte på kärnverksamheter och effektiviserar inte bort samhällets bastjänster!

10 av 37 elever i Spannarps skola går där eftersom deras föräldrar har valt skolan aktivt! Det är drygt 27%, vilket visar att det är en väldigt attraktiv skola! Den siffran blir ännu större.

I skolan finns och har tidigare funnits elever som hade problem i de större skolorna, men allting löste sig i Spannarps skola. Detta är pga. den mindre skalan med lugn miljö, hög lärartäthet, stora möjligheter till individuella anpassningar, att alla barn och vuxna känner varandra, vilket skapar trygghet och ro. Alla elever är accepterade, inkluderade och respekterade.

Så min fråga är, har man provat vända perspektivet, se skolan som en öppning för möjligheter och satsa på dess potential?

Om Varbergs kommun ordnar ventilationen på Spannarps skola, så skulle där kunna gå 75 elever. Vidare skulle man kunna bygga till på mark bredvid eller flytta Spannarps förskola till en annan lokal och använda förskolans byggnad, för att få in ytterligare 100-150 elever (eller fler) i årskurs F-6. Om Varbergs Kommun i samband med detta bygger en liten idrottshall, så skulle den kunna användas av både Spannarps och Björkedalsskolan (resursskola i Himle) samt även att hyras ut efter skoltid till idrottsföreningar, dans med mera. Genom att utöka Spannarps skola skulle man avlasta den högbelastade Bosgårdsskolan (som dessutom har mögelproblem just nu) och Ankarskolan. Man skulle också kunna erbjuda Spannarps skola som alternativ för barn som har svårigheter i större skolor och för alla barn som gynnas av den typen av skolmiljö.

Varbergs kommun har antagit en utvecklingsstrategi att tillsammans med 7 EU-städer arbeta ut en plan för stadsnära bebyggelse och landskap. Ett 5-punktsprogram som finns på NOD (näring och destinationskontoret). Himle/ Spannarp är ett solklart exempel på ett samhälle som borde omfattas att det här programmet.

Här har kommunen dessutom ett gyllene läge att från nästan noll, utveckla mindre samhälle i rätt riktning beträffande avlopp/markavvattning som är en av LRFs specialiteter och står gärna till tjänst, kontakter med byggentreprenörer finns också.

Kommunen borde nu högprioritera att göra en ortsutvecklingsstrategi vilket då skyndar på exploateringen av bostäder. Men istället har vision och utvecklingspotential av Himle/Spannarp helt förbisetts av Varbergs kommun. Vågar man tänka brett och långsiktigt och satsa på en levande landsbygd, eller är det bara siffror under en mandatperiod som betyder något?